En gulaktig bild med en svart Lystraprick längst bort samt Miko på en tråkig plogad grusväg. Ger inte riktigt bilden av hur det är ute i verkligheten, det fotades i all hast innan jag hörde en bil o sen dog telefonen, det var ju så himla vackert längre bort! Men iaf. Måste säga att även om jag hatar att frysa och jag lite grann halvgråter fortfarande efter ishalkningen så gillar jag vintern ändå. Tidigare i höstas grämde jag mig så över vintern men det är inte så farligt. Snarare tvärtom, sen jag insett att man kan träna hund inomhus. Ja, tidigare i mitt liv tyckte jag det var konstigt när jag hörde det...som den inbitna hästtjej jag var så var ridhus till för hästar;) och för första gången på länge har ett par ordentliga vinterskor..så är det rätt ok ändå. Det är glada jyckar som skuttar runt i snön på promenaderna, vackra vyer och härlig klarhet i luften (de dagar det inte är helt grått och dystert..)

 

Tror minnena av att vintern är jobbig hör mest ihop med just det..hästar. Det var slit med broddar, fruset satans vatten, halka på väg till hagen, evigt mörker efter skolan osv osv men också såklart underbara härliga ridturer i snön, mysigt julpynt i stallet och fluffiga pållar! Men vad jag menar är med hund..då ökar inte vintern på med något jobbigare. Mer så att den vita hunden håller sig hyfsat vit och tassarna är torra när vi är på väg in. Allt är relativt!