På vägen hem så stannade vi till (kanske en..underdrift då det är 1 mil åt fel håll^^) vid ridhuset och tränade en sväng. Och en sån fin jycke jag har! Med fin menar jag rolig för inte kan vi sååå mycket (än!!) men så rolig är hon. Hon tycker det är så skoj själv och kände idag att saker vi tränat på börjar falla litet på plats. Gjorde ex ett par tvingade framförbyten på skoj och hon följer så mkt bättre. Hon vet vägen och hon vet mer vad mitt kroppspråk säger henne än förut, så var min känsla iaf! Och hon sprang platta tunneln och hoppade däcket som bare den, missade några gånger fine, det är bara 3e gånge. Men då gick vi tyst tillbaka och gjorde om så fixade hon det igen. Roligt har vi och ska bli kul och se vart allt detta landar. Mängder mängder med träning kvar innan vi kan se oss som väl grundtränade på alla moment och än mer behov av ökad kunskap och koordination av mig men det är ju bara roligt och något att se framemot!:) Hoppas vi får fortsätta vår resa mot ett sammansvetsat litet team friska och glada!