Det är sådana här dagar då man verkligen vill slå sig sj. riktigt hårt i ansiktet. Dagar då tålamodet är på botten och man inte fattar vad som är problemet även om det är uppenbart att det är en själv. Vad menar jag då med detta? Jo, vi hade något av en bottenträning idag. Ovan ser ni dagens lilla RL-bana. Problemet var inte själva banan, nej den gjorde vi ganska bra även om han var lite seg i benen. Det var momentet LIGG i fotpos. samt läggande under gång som vi fastnade på och där jag fick sådana där onda arga tankar o var på gränsen till tålamodstapp när den lille byrackan plötsligt inte minns kommandot utan halvligger, sitter eller lägger sig i 90 graders vinkel & är sådär riktigt smörseg. Va mest sur på mig sj. o tänkte att jag borde banne mig inte få ha hund om jag kan bli så här bitter o bannade mig sj. för att jag är så kass på hundträning ><

 

Kanske ska tillägga att även om Miko märkte av mattes lite konstiga uppförande så blev han absolut inte bestraffad på något vis! Så dum är jag inte, jag har ångest nog över att jag i mitt huvud så gärna vill ryta åt honom o säga "fattar du inte" "Du ska ju kunna detta!"  En sån här dag ska man bryta o göra annat...det hela slutade med lite agility o jakt efter ankan. Jag vet ju att han kan och om han inte kan så är det hos mig det brister. Han är knappast trotsig för trotsandets skull, jag vet ju att han vill göra rätt.  Det är min uppgift att leda honom rätt på ett givande sätt o jag gillar inte att inte vara bra på det jag vill så Skärpning Anna!! Vet inte om jag är så ensam om sådana här dgr, vet bara att jag inte vill uppleva dem!

 

Kort o gott bläää men sätter mig nog strax o kramar om den lille o ber om ursäkt för att han har en så knasig matte. Så tar vi nya tag imorgon med en bättre plan!:)