Helt normal dag för en studerande student idag skulle jag tro ändå...men skola på morgon o studier på em o inga chips....

 

Hund på morgon, promenad på lunch o hund på em:) Inget speciellt egentligen. Lite kottsök på morgonen o balansgång. Försökte åter igen få miko att fatta det här med att leta kotte...fick åter igen finna mig i att nej, han är inte så väldigt intresserad^^ Han går ut och söker en stund men ställer sig sedan o stirrar, en gång hittade han kotten o tog upp den med spottade ut den o letade vidare >< nåväl, skall icke ge opp hoppet! Klart den gamle stofilen också kan lära sig men måste väl filura lite på hur vi börjar om från scratch o att han förstår att det händer roliga saker när kotten är hittad, inte att man bara kan få leta efter favoritleksaken hela tiden;) På em sen fick lystra träna lite position och inkallning o buuuuuuus o miko fick öva lite mer på "sida", alltså fritt följ på "fel" sida. Det har han minsann börjat förstå litet grann.

 

På morgonen/fm hade vi praktiska övningar på häst. Vi fick palpera olika leder samt förbereda för intraartikulära injektioner (alltså injektion in i en led). Ett litet praktiskt prov slutade det med, halvt om halvt allvarligt. Fick i uppdrag att förbereda en kota. Gladeligen då den var lättsam att hitta. Fick lite banner på tvätten då jag slabbade in igen någon gång o då kontaminerade allt igen, man ska med 6 bomullstussar gnugga inifrån mitten och ut åt sidorna. Och jag tar åt mig så hårt på sånt, så lär aldrig glömma det!^^ Hon tyckte iaf att jag hade rakat jättefint och att jag skötte mig bättre med spritningen av området sen efter tvätten och greppet för att hålla upp benet för veterinären gick smidigt. Vi fick även testa att hålla fram och bakben för böjprov och lite teori bakom det och lite annat.

 

Minns fortfarande så väl när vi var på Husaby med Gingko och de böjproven vi gjorde där och hur ont han hade...så lite blandade känslor där en stund. men annars gick det bra! När jag väl stod där o höll i hoven kunde jag vara mer bestämd o hålla kvar och inte känna mig harig. Vilket givetvis är något jag måste och vill komma över, känns lite ofint att vara gammal hästtjej och sen inte vilja hantera hästarna på ett tryggt och kunnigt sätt. I min skraja värld så spelar det ingen större roll om man är mer hästvan eller mindre, allvarliga olyckor händer på en millisekund ändå och jag trodde förut att jag hade en rätt bra avläsningsförmåga och koll på saker och ting. men efter gingko och hans totala oberäknelighet så har jag svårt att lita på hästen i någon situation. Lite kul ändå att han blev droppen som rann över. Fingal som var totalt livsfarlig att leda till hagen en vinter var det bara att ta på väst o hjälm o kapson o ut och träna, o wessels istadighet och bråkande skrattade jag åt. Sen tappade jag nog mest tron på mig själv, och den är ganska bra att ha! Svårt att erkänna för sig själv bara att den blev tappad. Men Zigge går bra, honom känner jag ju utan och innan:)